Lögner

När jag startade den här bloggen var jag på väg att lämna honom...
Det var den 8 januari 2009.
Nu sitter jag här, långt senare
Lika ledsen över att livet är pest
Varför har jag inte tagit mig loss?
Finns bara ett svar på det.
Lögner.
Jag har varit dum nog att tro på alla lögner.
För ett liv med en missbrukare innehåller alltid lögner.
Det finns inte en enda missbrukare som inte ljuger.
Lögnerna följer honom som en trogen hund.
Vart han än går dansar lögnerna runt honom.
Han älskar sina lögner.
Kan inte leva utan dem.
De är hans följeslagare genom livet, och så kommer det alltid att förbli.
Att ljuga är hans liv.
Det enda liv han känner till.
Han lovar mig att sluta ljuga.
Men han vet inte vad det innebär.
Man talar bara sanning när man vill
Så fort behovet av en lögn infinner sig
Visslar han på sina följeslagare
Och vipps är de där och spottar och fräser
Förstör...
Allt det som kunde blivit bra...

Små stunder

Ett långt uppehåll
Som har varit lika hemskt som någonsin
Inget är bättre
Bara sämre
Det blir värre för var dag som går
Eller jag tror
Att det är han som blir värre
Inte det...
Min dagar är hemska
Är rädd varje dag
För honom
För det han görmot mig och barnen
Blir så ledsen
På jobbet kan jag glömma en stund
Ibland skrattar jag och ler
Umgås med kollegor över lunch
Intressanta samtal
Glädje
Harmoni
Jag pratar och ler och är där
Närvarande och lycklig
Tills jag åter sätter mig på min stol
På mitt kontor
Då faller jag tillbaka
I olycklig och rädd
Men dessa vackra stunder då jag är
Gör att jag vet att livet väntar
Att det kan vara så fint
Att vara jag...

Tillbaka

Jag tvingades stänga ner min blogg
Han läste den och blev galen av ilska
över allt jag skrev
Nu ska han inte få begränsa mig och mitt liv
Aldrig mer.

Misogyn

Jag ramlar på många texter om män som gör sina kvinnor illa.
Här är en...


Han nedvärderar dig genom att säga, jävla fitta, hora, du är ju dum i huvudet osv.

Han går loss på döda ting, river ner diskstället, slår i dörrar och uppträder hotfullt.

Kontroll är nyckelbegreppet, ”Var har du varit? Vem pratade du med?”

Svartsjuk på allt, från den gamla älskaren till barn från ett tidigare äktenskap. Påhittade älskare…

Han säger att han älskar dig. Men han behandlar dig ofta som om han hatar dig. Den misogyne mannen pendlar mellan charmör och monster. Lär dig känna igen en misogyn och lär dig undvika ett destruktivt förhållande.
Ingen är snäll och älskvärd jämt. Inte du heller. Ibland är vi elaka mot dem vi älskar, för att vi är extra trötta eller stressade. Misogynen är annorlunda. Hans elaka utbrott kommer oftare och oftare.

Om misogynen ständigt är arg eller elak skulle det inte gå att bortförklara. Men ofta är han lika charmig och öm som när ni först träffades, och det stärker din tro att hans elaka sida egentligen inte är han. Du hänger fast vid hans kärleksfulla sidor och tror gång på gång att nu är det över, nu kommer det att bli bra.

Han kontrollerar dig mer och mer. Extremsvartsjuka är vanligt. Han kan till och med vara svartsjuk på dina barn. Han försöker ofta nedvärdera alla som står dig nära.
Att leva med en misogyn är destruktivt. Men det är inte lätt att se det själv. Vi avslöjar hans metoder – och visar hur du tar de första stegen ur hans makt.

Så här tar han kontrollen:

1. Han får dig att tvivla på ditt eget minne. ”Jag kommer inte ihåg det. Jag förstår inte vad du talar om”
Eftersom han förnekar att något ens hänt, finns det inget att diskutera, dina känslor är bara inbillning. Han har inget fel gjort.

2. Han lägger skulden på dig. Har ni problem är det ditt fel. Har han problem på jobbet är det ditt fel. Har han problem med sig själv är det ditt fel.

3. Du förväntas förstå hans känslor – utan att han utrycker dem. ”Du borde förstått att jag var trött.” Eller: ”Om du verkligen älskar mig, skulle du förstått vad jag menar.” Frågar du vad du har gjort för fel, säger han: "Fundera på det du". Eller "Det borde du veta".

4. Han kritiserar dig. Han bryter ner dig genom att jämt kritisera och hitta fel.
Har du barn sedan tidigare kritiserar han dem.
Han använder nedvärderande ord. Han kan kalla dig fitta och hora utan att blinka.


Varning 1
Du tror att om du älskar honom tillräckligt, så kommer han att sluta med sitt beteende. Fel! Det är omöjligt att tillfredställa en misogyn – hur mycket du än ger är det aldrig nog för honom.

Varning 2
Lever du i ett förhållande med en misogyn som använder våld finns bara en lösning:
Sök hjälp och fly

---

Ligger här i sängen och gråter
Klockan är tidigt
Kan inte somna om
Behöver sova men det går inte
Tankarna snurrar
Plågar mig
Han fick ett utbrott igår
Gick loss på allt
Mig, barnen, hemmet...
Alkoholen
Denna fruktansvärda drog
Men det är mer
Inte bara drogen
Något mer är det
Som gör honom så sjuk
Psykiskt sjuk
Söka hjälp vägrar han
Trots tusen löften om att så göra
Det är svårt
När han gör barnen så illa
Jag har ett val
Att stanna eller gå
Det har inte barnen
De tvingas leva i detta sjuka
Hemska
Och ingen får veta
De skäms
Känner skam
Över att just de lever i detta sjuka
Och exakt så känner jag
Skam
Skam över att jag låtit detta ske
Att jag inte tagit mig ur detta
För många år sedan
Gråter

Ondska

Något allvarligt är det
som inte stämmer
Med honom
Är han mentalt sjuk?
Har han svårt för att förstå vem han är?
Vad han gör?
Och vad det för med sig?
Vet inte om han enbart är ond
Född ond
Kan man födas ond?
Kanske...
Så många andra egenskaper
man påstås födas med
Kanske också med ondskan
Går det i arv?
Vet inte....
Vet bara att
Det han gör mot mig och barnen är ont
Djupt och innerligt verkar det komma
Från hans ondaste nattsvarta jag

Blir rädd när han inte förstår
När han inte förstår att om han kallar mig fitta
Så svarar jag i ilskan något tillbaka
Istållet för att förså
Ta in
Inse varför
Så ser han mina ord som något nytt
Något som inte är förknippat med hans ord mot mig
Han gör mig illa
Jag svarar tillbaka
Och han måste straffa mig
För att jag svarar tillbaka

Det är det här som får mig att tro
Att han inte är frisk
Att han lever i en egen värld
De stunder han har sina skov

Ingen hade blivit förvånad
Om den du kallar för jävla as
Svarar något likvärdigt tillbaka
Men han
Han förstår inte
Han måste straffa mig för det jag säger
När jag svarar tillbaka på hans ondska

Jag känner att det här inte går
Finns inga tecken på att han skall förändras
Allt är som det brukar
Fast sjukare
Jag har lämnat
För länge sedan
Detta sjuka
Denne sjuke man
Men han vill inte föstå
Tror han har mig som i en liten ask
Men det kan inte bli mer fel än så
Jag har lämnat den sjuka
Den sjuka mannen är jag inte längre ett med
Och den friska...?
Finns han?
Mer än i små korta stunder?
Små korta sammanhang av teater...
Börjar förstå
Jag gav honom åter min tid
Mitt hopp
Min förlåtelse
Till ingen nytta
När ska jag lära mig
Att allt som kommer från Han är falskt
Att inga löften är heliga
Ett ord är aldrig ett ord
Bara så länge han känner
Att han vinner
på sina falska löften
Känner att mina sista små frön av hopp
Har dött
Förstår att det aldrig kommer att bli bra
För han är sjuk
Så sjuk att han inte ser det själv
Och så sjuk att det förmodligen är för alltid
Inget litet tecken på förståelse
Förståelse för vad han gör. Har gjort
Och hur hemskt det är
Bara egoism, självömkan och ondska
Kapslar in mig själv
Ingen kommer mig nära
Jag står stark och besluten
Att ta över mitt liv
Jag är så nära
Så nära att bli lycklig
Vad håller mig kvar?
Hans ständiga lögner om att nytt skall ske
Men jag orkar inte
Orkar inte tro mer
Ser ju att allt är lögn
Allt är falskt
Allt är helt utan moral
Skall sova gott inatt
För varje dag som går
Blir jag starkare och mer beslutsam
Har ju bestämt mig
Han skall inte få göra mig mer illa
Inte göra mina barn mer illa
Men han förstår inte
Att det är på allvar
Och han springer rakt in i bergväggen.
Han ser den inte nu
Men sen
Så vet han vilken väg han tog.
Och då är det för sent.

Best

Jag kan bara konstatera
Att han aldrig kommer att klara av
Att inte ständigt falla tillbaka.
Tillbaka till vansinnet
Vansinnet som gör honom till en best
En best som jag hatar

Löfte efter löfte ger han mig
Om att aldrig mer
Nu är det på riktigt
Nu kommer han aldrig mer falla dit
Till vansinnet.

Psykopaten i honom har all makt
Han kan inte ta sig loss och bli fri
Han är fångad i sin egen kropp
Av en dåre som har tagit makten över hans liv
Och gjort Sig till Han.

I två dagar har det nu pågått
Det blir fler
Om inte denna gång
Så snart igen
Det är ett återkommande skov
Som kommer och går med jämna kliv
Som förstör mitt liv
Och även hans
Att söka hjälp är något han vill
Säger han
Men inte menar

Han driver mig bort
Mina känslor försvinner sakta
Efter varje skov finns mindre kvar
Av honom i mitt hjärta
Snart har han inte makten
Att få mig att stanna
Ännu en gång
För jag vill till ljuset
Jag vill så starkt
Vara där livet är ljust och varmt
Och framförallt
Normalt

Jag har varit där
Så jag vet att det finns

Snart ska jag vara där igen